|
Filmpedagogerna och Göteborgsmodellen.
En film- och mediepedagogisk resa.
Nu har det kommit
en rapport om vår verksamhet skriven av Sandra Virgin,
student på Halmstads högskola. Den innehåller
bl.a. en historiedel.
Läs
hela rapprten här (pdf-dokument)
Utdrag:
3. Verksamhetens historia
Folkets
Bio – Filmpedagogerna grundades i Göteborg 1992.
Folkets Bio har dock varit verksamma inom filmpedagogiken
de senaste 30 åren. Man har således hela tiden
sökt att sätta filmen i sin samhälleliga kontext,
ofta genom analys av människors sociala och ekonomiska
villkor som de gestaltas på film. Verksamheten har till
stor del drivits på ideell basis genom filmvisningar,
inbjudna regissörer, seminarier och studiecirklar. 1989
lade Svenska Filminstitutet fram en skolbiosatsning för
att påverka kommunerna att erbjuda skolbio. Flertalet
lärare kom i samband med detta med en förfrågan
om föreläsningar för sina elever och sig själva,
eftersom de kände brister i sin egen film och medieutbildning.
På flertalet orter kom så Folkets Bio att hjälpa
kommunerna med skolbiosatsningen, och med stöd från
allmänna arvsfonden anställdes ett antal filmpedagoger
under den inledande fasen. En utveckling som visar på
hur de olika leden i den samhälleliga apparaten kommit
samman för att sprida kunskap och möjligheter till
människorna i dagens samhälle. Att sedan 95,5 %
av de svarande eleverna rekommenderar Filmpedagogernas föreläsningar
till andra elever, talar för att satsningen är väl
uppskattad ute på skolorna.
Hösten 1992 startade filmpedagogerna sina föreläsningar
i Göteborg. En tittarundersökning om ungdomars tittarvanor
genomfördes, och detta har man fortsatt att på
kontinuerlig basis göra bland de besökande eleverna.
Föreläsarna har funnit det givande för undervisningen
att hänga med i elevernas film och medieerfarenheter
för att lättare kunna förmedla sina kunskaper
och hjälpa dem till kritiskt tänkande. Till en början
anställdes två utbildade lärare, Fredrik Holmberg
och Christina Linnér som sedan flera år varit
medlemmar i Folkets Bio.
Efter ett år anställdes även läraren
Johan Holmberg, som kom att ta över efter Fredrik Holmberg
då denna flyttade till Lund för att arbeta som
ansvarig för film och mediepedagogiken i uppbyggnaden
av Film i Skåne. Mikael Kowalski blev inspirerad som
elev, engagerades i verksamheten, utbildade sig till kultur
och filmvetare och har sedan 1998 tillsammans med Johan Holmberg
varit heltidsanställd hos filmpedagogerna. Tillsammans
driver de verksamheten, för samtal med politiker, Göteborgs
Utbildningsnämnd, ordnar lärarkurser samt främst
föreläser för Göteborgs gymnasieelever,
men även för andra åldersgrupper och på
annan ort.
Verksamheten beror på kontakten mellan lärare
och filmpedagoger, och denna initieras då läraren
kontaktar Filmpedagogerna och en tid bokas, följt av
att läraren med sin klass besöker Hagabion för
en föreläsning. Det händer även att föreläsarna
besöker de olika skolorna om det blir svårt för
klassen att ta sig till Hagabion. De första föreläsningarna
som Filmpedagogerna höll var inriktade på grundläggande
filmkunskap, samt föreläsningar med teman kring
rasism och könsroller. Man lät även Folkets
Biomedlemmar se och analysera filmer som var aktuella för
undervisning för att nå en större bredd på
upplägget med tankar kring filmerna och de olika analysmetoderna.
Idag föreläser man om allt från Shakespeare
på film, sagor och myter till reklam och media. Det
är så gott som endast filmhistorieföreläsningen
som problematiserar de tidigare verken inom filmens historia,
gärna med paralleller till populärfilmen och jämförelser
dem emellan. Det finns risk att de äldre filmernas dragningskraft
mattas ut om de inte får ett större utrymme inom
undervisningen, men detta är främst en fråga
för den filmundervisning som skolan förmedlar via
ämnestillval. Filmpedagogerna arbetar utifrån egna
direktiv och tittarundersökningar.
Verksamheten har även försökt väcka lärarhögskolornas
intresse för film –och mediepedagogik i syfte att
införa undervisningen i deras utbildning. Det var under
1990-talets mitt obligatoriskt för blivande svensklärare
i Göteborg att besöka filmpedagogerna för en
föreläsning, men detta förändrades i samband
med att den ansvariga läraren för samarbetet slutat
sin tjänst. Denna fråga är fortfarande aktuell,
dock nu med stöd av bl.a. Myndigheten för skolutveckling,
de regionala resurscentrum för film och video, Medierådet,
Svenska Filminstitutet och Utbildningsradion.
1994 tog projekttiden slut och verksamhetens framtid var
osäker trots den stora efterfrågan på föreläsningar.
Tack vare bl.a. olika skolklassbesök kunde dock filmpedagogerna
fortsätta, och ryktet om verksamheten spreds. De kom
förfrågningar om föreläsningar för
lärare och studiedagar på andra orter och Göteborgsmodellen
spreds över hela landet. 1995 genomfördes i Göteborg
den första fortbildningskursen för lärare,
där flertalet av dem besökt föreläsningarna
med sina elever. Även temaförläsningarna för
elever hade vid den här tiden ökat, mycket på
grund av önskemål från lärare som ville
införa begreppen i sin egen undervisning. Vid sidan av
skolverksamheten utvecklades även projekt med föreläsningar
för olika grupper inom kriminalvården, som ungdomsvårdsskolor,
pojkhem och vanliga fängelser. Intresset för populärfilm
och kunskapen om denna var hög och man började med
undervisning om de vanligaste begreppen inom filmanalysen,
för att sedan gå vidare till föreläsningar
om våld, rasism och sexism. För de kvinnliga internerna
fokuserade man delvis på att stärka självkänslan,
bl.a. genom fokusering på könsroller i syfte att
identifiera och särskåda de förtryck som gestaltas
i flertalet filmer. Det har även förekommit föreläsningar
för sexualförbrytare på sluten medicinsk avdelning.
Filmpedagogerna menar att dessa erfarenheter varit lärorika,
och något som de kommit att bära med sig i sitt
fortsatta arbete.
Genombrottet för verksamheten kom 1996 då Folkets
Bios – Film och mediepedagogik fick ett projektstöd
av Utbildningsnämnden i Göteborg, som gjorde det
möjligt att heltidsanställa två pedagoger
med uppdraget att utbilda en stor del av stadens gymnasieelever.
Först tilldelades stödet terminsvis, sedan per läsår
och till slut för tvåårsperioder. Detta kunde
ske genom att lärare, elever, skolledningar och politiker
varit så nöjda med resultatet. För att öka
den allmänna kunskapen om film och media i undervisningen
gavs 1999 ett extra anslag för att fortbilda alla lärare
främst inom svenska och SO-ämnena inom Göteborgs
utbildningsförvaltning. 2002 löpte mandatperioden
ut och man hade då utbildat drygt 400 lärare. Utbildningsnämnden
valde sedan att dra in stödet för lärarfortbildningen,
men att fortsätta ge till elevverksamheten. Nu hålls
istället en fortbildningskurs/år för lärare
från hela landet som under en veckas intensivutbildning
samlas i Göteborg.
|